Terapihunden Kompis

Block 2 - Första dagen

Publicerad 2014-04-26 21:31:00 i Allmänt,

Dag tre av utbildningsdagarna, utbildningstillfälle nummer två. Andra blocket. Kändes otroligt pirrigt och kul samtidigt som en viss nervositet smög sig på när jag skulle sova igår. Hur långt skulle de andra ekipagen ha kommit? Vad skulle instruktören tycka om min och Kompis utveckling från första tillfället tills nu? Och vad skulle vi möta för utmaningar denna gång? Morgonen började med sol och värme, morgonrundan jag och Kompis gick innan vi skulle åka var lugn och mysig. Allting kändes bra, tills den jävla ryggsäcken bestämde sig för att gå sönder! Sjuk, trött, smånervös och en trasig ryggsäck är inte den ultimata kombinationen när man tänker sig en bra start på dagen. Jag löste det genom att packa om allting i plastpåsar, det var både väldigt otympligt och såg ut som att jag hade storhandlat för minst två veckor alternativt att jag hade halva mitt liv nedstoppat i ett par plastpåsar som jag släpade runt på. Kompis var glad och uppåt även om han var en smula sömndrucken de första timmarna. Sådär så att han inte orkade äta frukost. Resultat = lite mer att packa ner. Fick skjuts till Hundens Hus lokal i Årsta där vi skulle tillbringa även denna utbildningsdag. Väl på plats blev det en skön mix av teori och praktisk träning. Alla deltagare fick fin feedback om att vi var den grupp som har utvecklats mest på kortast tid. Kändes bra att vi är ett sådant starkt gäng som ska peppa varandra på resan mot blivande terapihundsekipage! 

Kompis apporterade fint idag, han kastade sig iväg när han skulle hämta pipleksaken - både när den var "levande" (blev kastad) och när den var "död" (blev utlagd) för att sedan bita lite på den och busa när han kom tillbaka med den. Fick rådet att använda pipleksaken som "kul" apportering och belöning. 
Jag fick även låna en repknut som Kompis skulle apportera, detta gjorde han mycket fint. Han gjorde det lugnare, utan bus och bitande och kom tillbaka med den - dock tappade han den precis framför mig, men fick lov att ta upp den igen och ge mig i handen innan han fick sin efterlängtade belöning i form av gottigott godis.
Jag var MYCKET nöjd med dagens apportering då jag egentligen inte tänkt att han skulle apportera pipleksaken, men inte hittat någon annan leksak att ta med mig idag.

Vi fick även välja ett moment - ett nytt trick som skulle tränas in. Kompis ska lära sig krypa så jag använda mig av strategin att ställa upp högre koner med hinderpinnar som han fick krypa under. Han förstod mycket snabbt och gjorde det sedan väldigt snyggt och smidigt många gånger i slutet av övningen.

Det vi ska träna vidare på:

* Huvud i hand/knä - förlänga tiden
* Apportering - avlämning av föremålet
* Fingertarget och positionering
* Passivitetsträning 
* Lära in nya trix
 
Men kanske framförallt: Platsposition - sitta och ligga kvar där Kompis är tillsagd tills frikommando ges och då speciellt nöta lite extra på att hälsa utan att Kompis hälsar.
 
Är efter denna dag tömd på energi, men fylld till bredden av en mycket stark känsla. STOLTHET.

Imorgon är det utbildningsdag fyra. Då drar vi igång dagen med en muntlig redovisning om Depression. Nu ska jag bara se till att bildspelet är sparat på rätt plats så att det är tillgängligt vid presentationen imorgon. 
 
 
Kompis och kurskamraten Oliver sussar sött mellan träningsmomenten.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Cindy & Kompis

Terapihunden Kompis arbetar sedan December år 2014 inom demens- och äldrevården i Stockholm tillsammans med terapihundsförare Cindy. Vi gillar att anta utmaningar och strävar efter att göra sådant som gör att både fritid och arbetstid är positiv tid av vårt liv. Vi gillar att få människor att må bra och gör alltid vårt yttersta för att finnas där och peppa andra. Tror starkt på att sprida kärlek och skratt omkring oss! Kompis är en kortklippt Portugisisk vattenhund (även kallad "portis"). Kompis är alltid glad, har en enorm vilja och älskar att jobba både fysiskt och mentalt - en riktig problemlösare som ständigt häpnar sin omgivning med sin intelligens. Under år 2013 visade Kompis verkligen framtassarna då han fanns där som en stadig klippa för många genom svåra stunder - ur vilket tanken om att han kanske kan hjälpa ännu fler väcktes.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela